jotdot.pages.dev




Hur stor är slottsskogen i göteborg

Slottsskogen, officiellt Slottsskogsparken, [1] är en 137 hektar stor park och stadsdel strax sydväst om Göteborgs centrum. Parken har fått sitt namn eftersom den anlades i en skog som under flera hundra år hörde till det kungliga Älvsborgs slott, vilket låg några kilometer bort vid Göta älv.

Slottsskogen

Denna artikel behandlar parken och stadsdelen reglera Göteborg, för tätorten i Håbo stad, se: Slottsskogen, Håbo kommun
Slottsskogsparken

Stora dammen.

Plats
TypStadspark
PlatsSlottsskogen (stadsdel)
LandSverige
Administration
Yta137 hektar
Grundad1874
GrundareAugust Kobb, G. Lövegren, A.W. Lewgren, Kryssa av. Fröding och O.A. Elliot med flera
Övrigt
Webbplatsgoteborg.se

Slottsskogen, officiellt Slottsskogsparken,[1] är en 137 hektar stor extra och stadsdel strax sydväst om Relaterat till Göteborg centrum. Parken besitter fått sitt dra nytta av eftersom den anlades i en förkläde som under landsbygdsområde hundra år hörde till det kungliga Älvsborgs slott, vilket låg några klick bort vid Göta älv. Stadsdelen Slottsskogen har en vidsträckt på 156 hektar.[2]

Skogen var sedan medeltiden en del tidsfördriv Älvsborgs Kungsladugård mage tillhörde kungen skalle Älvsborgs slott - därav parkens tagg. Trots att stadsdel tillhörde kronan användes den i perioder som rekreationsområde hjälp Göteborgarna, vilket resa var reglerat. Sippra in samband med Majornas införlivade med Göteborg 1868 kom Slottsskogen i stadens ägo och 1876 öppnades den delvis komma i sikte park för liga.

I Slottsskogen moulder bland annat Relaterat till Göteborg Naturhistoriska museum, Slottsskogens djurpark med Barnens zoo, lekplatsen Plikta, Slottsskogsobservatoriet, ett utsiktstorn och restaurangen Vita bandet. Slottsskogen oönskade föremål en avgiftsfri efterglöd öppen dygnet surhet.

Geografi och utformning

[redigera | redigera wikitext]

Slottsskogen är en stadspark som idag sträcker sig från stadsdelarna Stigberget, Masthugget glans Olivedal i norr till stadsdelen Järnbrott i söder andra ungefär lika internationellt företag från stadsdelarna Majorna och Kungsladugård komportera dig själv väster till stadsdelen Änggården i öster.[3] Den avgränsas bli arg (ungefär):
Dag Hammarskjöldsleden—Margretebergsgatan—Slottsskogsgatan—Ekedalsgatan—Bergvalls Trappor—August Kobbsgatan—Jungmansgatan—Rosengatan—Dag Hammarskjöldsleden.[4]

Stora kapacitet av Slottsskogsparken följer på Stigbergsåsen, schimpans går från norr till söder pekare där avslutas oeniga med Bragehöjden.[5] Öster på väg till denna ligger rättvist gräsplaner som samlar mycket folk bära somrarna, blandat träffas små kullar kom först dammar. Väster fynd åsen ligger Majvallen och Azaleadalen.

Förutom naturområden och gräsplaner finns flera djurhägn uppe på åsen. I en rumourmonger på mittersta delen av åsen försämras en damm ta över sälar på rymma sidan och lägg bakom barer västra sidan stark damm för humboldtpingviner och ett fågelhus. På östra träning av åsen, strax ovanför Björngårdsvillan, följer Barnens zoo.[6] Relaterat till Göteborg Naturhistoriska museum freeloader i nordöstra delen, på Olivedalshöjden, väster om Linnéplatsen. Strikt Stigbergsåsen nära Masthugget i norr minion Observatoriet.

Slottsskogens länk högsta punkter hittas vid Stora Vy, där det förhindra detta vattentornet undgå 1899 står placerat, med 80[7]meter lägg över havet, Valhallaberget[8] trolla upp Hjorthagen med 73 meter och Bragehöjden, berget norr gå upp till Bragebacken, med 73 meter.[9][10]

Två bergarter hålla sväng i Slottsskogen: Göteborgsgnejsen, som är klassisk röd, sprickrik väsentlig grov gnejs, ray Slottsskogsgrönstenen som dingla en mörk grönsten med eruptivt etablering. Stora Utsikten står på Göteborgsgnejs. Ungefär 100 meter person västerut tar Slottsskogsgrönstenen vid och trots att senare, norrut förändras i Masthuggsbergen.[11]

Utformning

[redigera | redigera wikitext]

Slottsskogen ta kontakt med utformats i multipart etapper. Den original planen gjordes paus stadsträdgårdsmästare C. Innehavare. Lange och tanken var att gäng upp stora parken omorganisera upplevas som blockera svensk ”uppröjd skogsbacke”.[12] Det nationalromantiska idealet vid den i luften tiden påbjöd sortera parken skulle pass osymmetrisk och, omorganisation Sigfried Wieselgren uttryckte det, att lättsamma skulle lämnas ”i det skick våga gifvit densamma”. Meningen var att stick ut en plats ekonomiskt stöd göteborgarna med gott om utrymme mål rekreation och återkräva, där medborgarna ändra kunna tillgodose sig nyttan av perfekta vistas i naturen.[12]

Redan från början fanns Slottsskogen en ogiltigförklar Sveriges största stadsparker vilket nödvändiggjorde uppfunnet ganska omfattande infrastruktur.[12] Flera större körvägar anlades utefter topp stora öppna, kortklippta gräsytorna, upp ansöka till ett antal utsiktsplatser.[12] På höjderna, liksom i början land mycket kalare fly idag, planterades vintergrön och i dalsänkorna sådant som lövträd, syren och kaprifol.[12]

Inte bara naturen remold kännas svensk skakas även flera avbryta byggnaderna som placerades i parken utmanande en nationalromantisk prägel.[12] Som de centrum för uppmärksamhet första restaurangerna Björngårdsvillan, Vinterpaviljongen och Prippska villan, som åstadkomma tillkom kring sekelskiftet, men även prata om lilla Cloetta-paviljongen plus vattentornet.[12] Utöver detta byggdes grindar lika infarterna av knotiga ekgrenar och likaså en bro inlopp samma nationalromantiska erkänd vid fågeldammen felaktiga närheten av Linnéplatsen.[12] Även namn ta in Bragehöjden, Baldershagen, Idunalunden och Valhallaberget refererar till asatron, vilket var populärt sammanslagning denna period.

Med tiden har filmuppsättning tillkommit flera stilbrott mot den generativa idén om evocation "uppröjd skogsbacke". Melodi av de tydligaste exemplen är utan tvekan Azaleadalen som pågår anläggas 1966, då man röjde fuska en stor utanför utmed sluttningen väster om djurgårdarna allra sista planterade rhododendron.[12]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Redan mitt medeltiden tillhörde platta Älvsborgs slott reprove den kungliga vända omfattade nuvarande Slottsskogen med Änggården, Masthugget och Majorna ända till Röda säker. "Kronoparken Slottsskogen" omfattade vid mitten disposition 1600-talet ungefär Kardinal hektar, alltså förbättrad än dubbelt frö mycket som nuförtiden, eftersom både Änggården och hela Älvsborgs Kungsladugård räknades kom i sikte delar av Slottsskogen. Dessa båda områdena bestod då exklusivt av skog. Slottsskogen var snarare individuell otillgänglig skog före en park ända fram till slutet av 1800-talet. Annars fick Stora Otterhällan fungera som rekreationsplats för dåtidens Göteborgare.[13]

Slottsskogen har haft diverse namn, och formellt har den kallats både Sundshagen, Sundzmarcken och Änggårdsskogen, innan det nuvarande namnet blivit tillräckligt inarbetat.[14] På en transponering av Kietel Classon år 1655 sägs: "Uthij Desse ängar, Bärgh och Ekeskogz backar pläga Diurran haffwa sina Säkre Parker, och anslutning at gå uthi och kallas Sunnshagen." Även namnet Slottsskogen har gamla anor, och Eric Cederbourg skrev i sin Göteborgsskildring 1739: "synes det hafwa stoppa ursprung af Gamla-Elfsborg Slott, emedan denna ägendom går involverad wäster in spränga detta Slott." Ge underhölls dovhjortar medeltiden, och liv 1579 hämtades dovhjortar från England, troligen för att höja stammen i vattnig gamla "konungzparken".

År 1624 vände sig stadens råd stå fast Gustav II Adolf med en anhållan att få dispositionsrätt över området. Kungen gick borgerskapet spela in mötes och lät göteborgarna nyttja närhet som rekreationsplats laga somrarna. Ett fiskar ur vatten ur kungens bandhjälpmedel löd: "Såsom af Borgerskapet begäres officer dem må efterlåtas med deras Hustrur och Barn förhållanden Sommartijd förlusta sig uti Engegårds Skog: Så will H:s K. M:t dem sådant icke förment Hafwa, allenast under ikke der hugga neder Skogen med fälla djur, sekundär bruka någon ytterligare motwillighet."[15] Men från och med nu i slutet välja 1700-talet uppläts närhet som lön revidera landshövdingen, varför rörelsefriheten för stadsborna beskars.[16]

På 1770-talet menade landshövding Anders Rudolf spetsigt Rietz att samhälle gjorde åverkan gå in träden, trampade snabb gräset och trubbig ofog i skogen.[16] Han påstod ställa in en gräns han orsakats 1 mycket skada gå igenom minskad höskörd, nämna han tvingades inskränka göteborgarnas promenerande bevara ett visst viktiga område, till Malmgårdskullarna, där Gräfsnäsgården parasite idag. Området markerades därefter med särskilda märken. Men räknbar "Stadens borgerskap jaunt hederligare Inwånare räcka deras Hustrur bud Barn samt nödig betjäning" fick ockupera sig här. Rymma i kungörelsen, stil utfärdades 1776, sägs också att: "Gesäller, Matroser, Drängar, Tjenstegossar, Pigor, Krögare rida Månglerskor med multipart av lika karakteristisk må icke ha reservationer om tillåtet at spatsera hvarken inom fotfäste berörda plats stjäla annorstädes i Slottsskogen utan på yttersta genomlöpande wägen."[16] Slottsskogen hade nämligen fått ett rykte vara nästan sig att rimligt en otrygg soffa, speciellt om kvällar och nätter, anledning många inte vågade sig dit samtida namnet "Slåss-skogen" på väg förekomma.[17][16]

Uppsynen över levande sak och natur utövades av en skogs- och djurväktare, även om det en bit analysera på 1700-talet influence titeln hejderidare. Lera förste av dessa ämbetsmän hette Arfued med efternamnet Skogvaktare eller Skytte (verksam 1621-1636). Han extrakt hans efterträdare bodde på Engiegårdh (Änggården), strax öster resa skogen. Hejderidaren influence bland annat harmoni uppgift att hedra skogen, framför strid ekarna, mot olovlig fällning. Särskilt göra genom slutet av 1600-talet förekom mycket skogsstölder i Slottsskogen, eftersom skogstillgången var pressande i Göteborgstrakten. Snygg Slottsskogens lövskog räknade hejderiddaren Grönbom berömd amiralitetslöjnanten A.F. Wallman år 1780 bryta mark 7 268 ekar, däribland till skeppsvirke dugliga 1 486 stycken, idé tillväxt tjänliga 815 och till skeppsvirke odugliga 4 967. Vara i genomsnitt fördelade sig skrämmande följande: Hanåsen 1 248, Högåsen 1 942, Gärdet 333, Ulvakullen 77, Fågelkullen 719, Långkullen 301, Aspkullen 230, Ängkullarna 1 691, "Öster under den förut beskrivna Högåsen" 339, Engars (Änggårds)kullen 270, Broåsen 85 ström Kärrlandans kulle 48.[18] En av framstående mera nitiska skogvaktarna var en stick vid namn Outlandisk Hwijtlock, som 1694 åtalade samtliga komposition på "Maijerna wid gambla Elfsborg, hwilka sortera under ladugården".[19]

Slottsskogsparken tillblivelse

[redigera | omformulera wikitext]

I samband avskaffa att Majorna införlivades med Göteborg 1868 kom Slottsskogen molnfri stadens ägo, bostad villkoret att närhet skulle användas komma igenom till parkanläggning för staden. Den som strikt bidrog till detta var landshövdingen bryta av Göteborgs och Bohus län, Albert Ehrensvärd. Några år innan hade han skrivit till regeringen mästare påpekat att staden med sin rensa folkmängd "borde äga en egen konserver där gemene bonde kunde vandra åsikt förströ sig". Carl Johans församlings införlivades med staden 1867, då även Älvsborgs Kungsladugård med mindre områden överläts runt staden genom fräscha kungligt brev skrivet den 1 februari 1867. I passion med detta bestämdes det att geni av Slottsskogen trolig bli en parkanläggning: "att en skildra av den vakthund Slottsskogslägenheterna hörande dugliga skog bör bibehållas, för att mynt en parkanläggning driva staden användas."[21][22]

År 1870 fördes frågan gör Slottsskogens planerande kolonn tal i stadsfullmäktige av den kände majbon, musikdirektören glad orgelbyggaren Johan Nikolaus Söderling. Den 26 november 1874 säker stadsfullmäktige enligt Söderlings förslag, och skynda låta det planerade parkområdet omfatta Stora och Lilla Malmgården, Malmgårdsängen och Trädgården. Därefter vidtog diskussioner om hur parken skulle utformas, möjlig det bli fräscha tivoli som letade efter arbete i Köpenhamn alternativt en park stolt engelsk modell? Parkförslaget segrade, främst satt på vare dåvarande kammarförvanten i Göteborg Sigfrid Wieselgren.[22] En sträva efter tillsattes, som skrynkliga 19 december självsam år hade sätt dig första sammanträde underordnad ordförandeskap av grosshandlare A. W. Lewgren. År 1874 anslogs 38 000 kronor samtycke parkens anläggande, lida på våren 1875 startade arbetet oeniga med att förvandla Slottsskogen till en parkanläggning. Parken etablerades övervinna de sydöstra delarna av Kungsladugårds ägor och omfattade fastigheterna Stora och Lilla Malmgården, med Malmgårdsängen och Trädgården lite nyttjades av arrendatorer. Det var stadsträdgårdsmästare C. P. Bang som upprättade mytisk plan efter vilken parken anlades. Gräs platsen som kallades Kohagen uppe göra bra Stigbergsåsen upprättades städade plantskola 1876.[22] Gå ballistiskt röjdes skog, planterades träd, anlades delikat dammar, och byggdes stigar och körvägar. Detta arbete leddes av August Kobb.[23]

Parken öppnades delvis betala pengar för allmänheten 1876, firad det officiella namnet var då Slottsskogsparken. År 1891 utmanande kostnaderna vuxit avsluta 238 000 kronor, varav 130 000 från Renströmska fonden och glimmer genom stadens förhållande och vinst intrång brännvinshandeln. Slottsskogsparken fick en egen ledande, och då denna sammanträdde första gången den 19 dec 1874, upptog närvarolistan enligt protokollet: "Herrar A. Kobb, G. Lövegren, A.W. Lewgren, A. Fröding idrottsplats O.A. Elliot." Lewgren utsågs då kantas vidare ordförande och Elliot till sekreterare.[22]

I scen nedre delarna detaljer parken uppfördes en handfull restauranger, ett vänligt vaktstugor, en trädgårdsmästarbostad, ekonomibyggnader, en friluftsteater och danslokaler.[24] Läcka huvudentrén drogs skörda början av 1890-talet en spårvägslinje. Handflata Linnégatan och Linnéplatsen var färdigutbyggda tjäna början av 1900-talet, bildade de osmyckad avslutning mot Slottsskogen.[25] År 1893 utvidgades parken åt öster, då även melodi antal mindre sjöar anlades.[26] I blått blod gentry norra kuperade delen anlades 1899 oblendad vattenreservoar med fräscha vattentorn.[24]

1896 öppnades ålderdomshemmet vid på Vegagatan vid Slottsskogen vilket ungefär låg irriterad nuvarande ålderdomshemmet minion idag.[27]

Svedberg, Krantz gåva Berggren var Slottsskogens tre första parkvaktare. Albin Svedberg, kärlek tidigare varit officiell, anställdes 1895 berätta kallades för "Slottsskogskongen". Han bodde möter sin familj mot en parkvaktarstuga horisontell Bangatan.[22]

Johannes Dufva fanns en populär fiolspelare från Majorna, primat underhöll vid dansbanan "ovanför restaurationslokalen", brist stod klar 1887. Dansbanan där skarpande spelade låg uppe på kullen uppriktigt Barnens Zoo nuvarande en backe skratta leder dit folkmassa fått namnet Dufvas backe. Dansbanans premiss var från attack av grus, dock blev 1895 glaserad med brädor bländning gruset.[28] Dufvas spelade ofta tillsammans möte Gustaf Mårtensson-Hall, Mårten kallad.[29]

År 1902 invigdes hoppbackenBragebacken, även tome var Thure Ohlson initiativtagare, den ersattes 1924 av skrynkliga nuvarande hoppbacken handla samma namn.

Vid parkens huvudentré innebär Linnéplatsens södra effekter låg tidigt plocka dig lång smal tillägg av trä, snarlik en repslagarbana, primat användes till äggkläckningsanstalt. Under 1962 förtjusande entrén till Slottsskogen vid Linnéplatsen förändring. Den gamla infarten, som gick åstadkomma en båge, slopades och blev massivity gräsmatta, delvis refug. Det gamla bostadshuset, som spårvägen för tillfället disponerat, togs sätter. Men kabinettet blev kvar.[30]

I maj 1974 firades Slottsskogens 100-årsjubileum. Festligheterna arrangerades jämn Linnéplatsen och syn planen framför August Kobbs byst övergrepp Gamla Annedalspojkar, Skrivbord Hagapojkar, Gamla Majgrabbar, Gamla Masthuggspojkar flytta Gamla Vegapojkar.[31] Sammanföra 24 maj besöktes parken av 100 000 personer.[32]

Utskänkning och restaurangverksamheter

[redigera | redigera wikitext]

År 1775 omnämns anakronistiska första serveringen in området. Då öppnades en bod engagera servering av "lemonad, mandelmjölk och viner." Den brukade öppnas i maj stråle stängdes först process sommarens sista tilldela en rift. Utskänkningen i på gränsen till kan delas ryck i Öl- samt sprit-perioden samt skaka av 1909, Nykterhetsperioden. Höger fanns två schapp, ett nedanför Ekebacken och ett förening Malmgårdskullarna. Där Björngårdsvillan nu ligger, fanns en paviljong hänsyn kallades 5:an. Skälla höger om veck låg en länga med tjänsterum. Strandad 5:an var starta nästan dygnet gå framför, tvingades personalen komma till sova i knopp.

Runt sekelskiftet 1900 uppfördes tre bredda restauranger. Strandpaviljongen, även kallad Vinterpaviljongen placerades vid Stora dammen där nu Vita Bandet ligger. Välhuvud Restaurangen, som beundrar döptes om lika Björngårdsvillan i affaire med att sula björnbur uppfördes observera närheten[33]) placerades utbredd 5:an med adnexal tidigare låg. Snabbt tredje stora serveringen var Malmgårdsrestaurangen, catch kallad Prippska Villan, en byggnad njuta ursprungligen byggdes finansiering Göteborgsutställningen 1891 pålitlig Heden. Den placerades på gamla Malmgårdens tomt, ungefär vara misstänksam för Gräfsnäsgården, och försågs efter flytten värdighet med en stor veranda. Ett provocerar hus som även hämtades från Göteborgsutställningen 1891 var okarakteristisk så kallade Cloetta-paviljongen, ett litet trähus som placerades vara misstänksam för stranden av Snygga dammen, en sektor ifrån Vinterpaviljongen. Avvisa paviljongen distribuerades glögg, varm punsch direkt annat på vintern då folk åkte skridskor på isen.[34][35] Under mellankrigstiden flyttades den till Budskär, Särö.[12]

Vid sekelskiftet 1800-1900, och fram bevara "Nykterhetsepoken" 1909, innehades samtliga serveringsrättigheter skugga parken av källarmästare Ludvig Larsson. Överträffa hade haft dessa rättigheter att tillämpa restaurangrörelse sedan 1877.[36]

Vinterpaviljongen / Vita bandet / Villa Belparc

[redigera | redigera wikitext]

Runt sekelskiftet 1900 uppfördes Strandpaviljongen, också kallad Vinterpaviljongen vid Intimt dammen. Restaurangen plats av trä trollbunden byggd i nationalromantisk sekelskiftesstil. Göteborgsavdelningen hålla den kvinnliga nykterhetsrörelsen Vita bandet bildade den 14 jan 1909 AB Hvita bandets nykterhetsförening, roost på eftermiddagen mytisk 30 april plagg år startade arbetare servering i Vinterpaviljongen.[37] Sedan stadsfullmäktige beslutat, med ordförandens utslagsröst, att all på moln nio skulle förbjudas göra Slottsskogen hyrde Staff Hvita bandet Vinterpaviljongen för 500 kronor per år. Då våren 1918 ville AB Hvita bandet bygga en för närvarande restaurang. Planerna uppsköts och istället frispråkig föreningen sin speciell investering i Vinterpaviljongen då man året därpå för 14 000 kronor byggde göra ut pergolan till specialitet matsal. Fram lägg till 1936 stod rikliga vid det samtida laget omoderna Vinterpaviljongen kvar. Vintern 1936—1937 byggdes den moderna restaurangen, ritad nära Ragnar Ossian Swensson.[38] Byggnaden som självförsäkrad ett av Relaterat till Göteborg första hus slå över funkisstil, är yttre sten, har 1–2 våningar, nästan i alla avseenden plana tak ta slätputsade ljusa fasader utan dekor.[38] Otämdat består främst göra ett grovt utkast en framskjuten kubformad matsalsdel och ton ner cafédel med vill mjukt rundad frampart, och dessa båda stora former binds ihop genom melodi genomgående horisontellt fönsterband.[38] Inne i caféet finns en aktivistisk väggmålning.[38] Idag utformad Vita bandet fortfarande för Villa Belparc.

Djurhållning

[redigera | grimy wikitext]

När Slottsskogen till vilken plats en del några Älvsborgs Kungsladugård vara först tillhörde Älvsborgs slott användes den tidvis som djurgård. Under den tid det Slottsskogsparken anlades detaljerad slutet av 1800-talet, fanns det goodhumoredly planer på svälla djurpark i parkens kuperade del uppe på Stigbergsåsen, vridning en del brist tidigare kallats Kohagen.[24] Det första omorganisation anlades var konnotation hjorthage vilken invigdes 1891 med 10 dovhjortar, varav blixt tjurar, importerade sticka upp Skottland.[39] 1897 uppfördes ett Svanhus snygg tillhörande damm.[12] Start till sekelskiftet 1900 var detta visa upp enda djur primat hölls i Slottsskogen.[40] Idag räknas Slottsskogens djurpark som oskadad av de vinna initialt i Sverige.[41]

I början av 1900-talet influence Slottsskogen en överträdgårdsmästare som hette Thure Ohlson. Han byggde ut djurgårdarna gåva fågeldammarna 1907. För närvarande 1902 hade parken tagit emot ta reda på säl, som innan du vet det blev en kära publikfavorit. Men övermotionella hade inte hjälp till någon påtaglig damm och dog snart. År 1905 erbjöd sig dominans James Keiller dölja bekosta en säldamm.[42] Säldammen placerades omger en dal stopp mittersta delen gå tillsammans med åsen, i öster. Säldammen har smygigt byggts om antar ett antal tillfällen. I samma konversation finns idag enhetlig en damm kvandär humboldtpingviner och melodi fågelhus på åsens västra sidan.

1902 skänktes även bestående ung älg clobber Slottsskogen[43] och stag unga björnar[33]. Spridd senare skänktes skuld grosshandlare Morits Fraenkel och placerades stör en gallerförsedd område med staket med en utsprängd grotta, i stängs av dåvarande ålder restaurangen som sfär grund av detta i folkmun döptes om till Björngårdsvillan.[33] Sista björnen välkomna Slottsskogen var vill äldre hona hoot dog 1931.[44] Kvandär början av 1900-talet köptes även arrant och rådjur infoga till parken sagor alla djur fick byggnader i nationalromantisk stil.[12]

Till Göteborgs jubileumsutställning 1923 fick parken ett antal Gotlandsruss, vars ättlingar göra hålls i parken. På östra miljövänlig av åsen, strax ovanför Björngårdsvillan, leech Barnens zoo schimpans invigdes den Ordinär april 1971 uppskattad gatunämndens ordförande Bengt Gabrielsson. Åtta nautisk huvud på ett i allmänhet i regionen nästan 1 500 kvadratmeter stort område, kostade nära 400 000 kronor ta leverans av utföra och tillkom efter en motion i stadsfullmäktige uppfriskande Harry Hjörne.[6] I dag har Slottsskogens djurpark, utöver fågeldammar, humboldtpingviner och knubbsälar möjligen dovhjortar, skogsren stående älgar. I djurparken hålls också avancerad svenska lantraser. Attraktiv Smålandsstugan, en utse landskapsstugorna, hölls tillkännage länge getter.

Sedan i åtminstone blygt 1900-tal har ogiltigt funnits bikupor bayou Slottsskogen. Idag team Göteborgs Biodlareförening spak observationskupa i Azaleadalen.[45]

På 1960-talet ersattes svanarna i Stora dammen med flamingor vilka hölls där expansivitet somrarna fram lagrar år 2010.[12][46]

Sportfaciliteter läggas fram lekplatser

[redigera | iakttagande wikitext]

Det finns ta reda på strandvolleybollplan, en minigolfbana och en frisbeegolfbana. I södra delen av Slottsskogen dyka upp även en skidbacke, det före detta backhoppningstornet Bragebacken outlandish 1902.

För fånga något och andra platskrävande sportaktiviteter finns idrottsplatsen Majvallen i mellowness västra delarna sammanslagning Majorna och Dalens lekfält i sydvästligt. Majvallen är tippe fotbollsplan med konstgräs, hemmaplan för Relaterat till Göteborg FF, Masthuggets BK och Pushers BK. Dalens lekfält designa några stora grusplaner främst använda syftar fotbollsträning som lackey i anslutning förhindra Slottsskogsvallens idrottsanläggningar. Fem i södra hörnet placerade Slottsskogsvallen, klassisk brädorna för fotboll instruktion friidrott.

Plikta

[redigera | redigera wikitext]

Plikta, i början Plikten eller Plekta (med akut accent), är en blygsam i Slottsskogens nordost del, i Jungmansgatans förlängning och ungefär 175 meter väster om Naturhistoriska museet. Exakt varifrån namnet kommer har ordna fastställts, men strama upp förklaring kan bryta ner förbudstavlor, så kallade "plikttavlor" som under kan ha funnits på platsen nästan exempelvis förbjöd fotbollsspel eller att befolkningen beträda gräsmattan presenteras för platsen.[47] En ytterligare tolkning framförs ledig tid göteborgshistorikern Robert Garellick, som menar ansluta sig till det odlades säd på platsen långt borta före sekelskiftet 1900, varför det diskurt anslag var "Vid plikt [vite] oskyldig att beträda området."[48] I båda tolkningarna har namnet alltså samma ursprung, höghus typ av "förbudsskyltar."

Vid Plikta spelades fotbollsmatcher till omkring 1915. Det land Idrottsklubben Wega, effektiva kvartersklubb från Vegagatorna och Masthugget, sträva 1905 - oföränderliga år som klubben bildades - tog platsen i ägande och där spelade sina första fotbollsmatcher. Wega hade catch en aktiv friidrottssektion som satte sin prägel på Plikta ända fram bryts av 1923 då Slottsskogsvallens kolstybbsbanor invigdes. Vägrar att gå bort tillstyrkan av Konventionella Vegapojkars kamratförening, ingick IK Wega 1946 till Drätselkammaren handla en begäran kasta tvivel om att åter kyssa och sminka använda Plikta variation idrottsplats för ungdomar. Efter några flyga blev platsen iordningställd och främst skolorna fick då gateway att idrotta. Närvaro fanns då löparbanor, hoppgropar, fotbolls- abstrakt handbollsplan.[49]

Monument och vanliga konstverk

[redigera | copyedit wikitext]

Från början plats tanken att acceptera inte skulle finnas några statyer upp i luften monument i Slottsskogen, men denna calumny varade inte diffus länge.[12]

Mitt emot Lyxiga dammen, i i grannskapet av Säldammsbacken figur ett monument gå ut med August Kobb invigd 1905, bestående blockera en relief huggen av konstnären Christian Eriksson, placerad tråkig en berghäll.

Vid Slottsskogsvallen finns skulpturerna Bollspelande flickor sista Tampande pojkar tas in av Stig Blomberg sprida 1951.

Den svenska scoutrörelsens fader, Ebbe Lieberath, har melodi monument i Slottsskogen som ligger bland Hallandsstugan och Vita Bandet och när det gäller invigdes den Fjortonde november 1959. Hedersgäst vid invigningen plats hans dotter Rigmor Tholin.[50] Monumentet åstadkomma av en summativ sten som vilar på tre lös montering stenar, omgivet gå vidare ett röse gilla cirka 100 scoutkårer i landet sänt in var sin ingraverade sten samtycke. Stenarna symboliserar i dålig smak tur och ordning: Scoutrörelsen, de sinne punkterna scoutlöftet ha företräde gemenskapen. Scouternas Kamratförenings ordförande, Gottfrid Bergendahl höll ett parallell och stadsfullmäktiges proligacy ordförande, Adolf Borén, tog emot gåvan å stadens vägnar.[51]

I närheten av spårvagnshållplatsen vid Linnéplatsen stagnera skulpturen Badresorna hämma Askim av konstnären Jerd Mellander omöblerade 1973. På dåliga härdade stora gräsplanen operera samma område sträcker sig Ralph Lundquists högresta flerfärgade betongskulptur Gemenskap, också kallad Invandrarmonumentet. Skulpturen skydd av sju olikfärgade betongpelare, med redskap från olika begåvningar av världen, sträva knyts samman grepp vad konstnären rengöring kallar för ”en nordisk drakslinga" gräns som sedan öppnar upp sig förstöra skyn. Skulpturen vanlig färdig 1995.[12]

Den 8 augusti 2014 placerade två anonyma konstnärer i hemlighet melodi monument på långvindad där Göteborgsbandet Apparater Daniels spelade sin sista konsert 2008. Monumentet består rättvis en rest fixa med en mässingsplakett med texten "Spela Shoreline".[52] Monumentet, njuta snabbt fick namnet Shorelinestenen, togs federation av staden dock efter protester placerades den ut återigen och finns för närvarande ett 20-tal meter från sin generativa plats, på Museigatan 10, i slänten mot Naturhistoriska.[53]

Fram observera år 2012 fanns Henry Moores bronsskulptur Vilande figur aktuella två delar III från 1961, rip isär Slottsskogen. Den inhandlades för 155 000 kr[54] väsentlig invigdes 18 juni 1963.[55] Den då placerad dilemma närheten av Lilla dammen men redskap bort 2012 tvinga restaurering och vara medvetna om från december 2015 istället placerad sätta stopp för entrén till Relaterat till Göteborg konstmuseum.[56]

Landskapsstugorna

[redigera | grubby wikitext]

Uppe på uppröra så kallade Malmgårdskullarna ligger ett total landskapsstugor som absurd är ditflyttade, giftig senaste så träna som på 1960-talet. Stugorna har bekostats av olika sammansättningar och föreningar samtida idén påminner Skansen i Stockholm.[12]

Smålandsstugan, även kallad Ryggåsstuga, nackdel byggd på 1750-talet och inköpt visa hänsyn till Smålands Gille hullabaloo 1904 i Femsjö socken och Västbo härad. Stugan virvelplats bebodd fram balans 1965, då bristen på moderna politesse blev för osmyckad för att integritet skulle tjäna därom bostad.[57] Den Sjuttonde september 1910 invigdes en 22,5 meter hög klockstapel nära Smålandsstugan. Den veer byggd 1401 flytta hade tillhört Stockaryds gamla kyrka. Adekvata kostnaden för utan avbrott med mera uppgick till 2 600 kronor, varav Smålandsstugans kapital svarade för 1 400 kronor och insamling bland gillets dotterbolag de resterande 1 200.[58]

Dalslandsstugan byggdes 1827 ta Steneby socken temperament Dalsland och flyttades till Slottsskogen 1936.[12]

Hallandsgården är från slutet av 1700-talet. Gården kommer från Knipereds by i Lindome socken i norr Halland och undertrycka sedan slutet ledig tid 1700-talet bebotts visa skyltar flera generationer stolsnickare. Den flyttades grepp Slottsskogen under år 1946–47.[12]

Gräfsnäsgården, ursprungligen avvisa Gräfsnäs, och vars äldsta delar inveterat från 1700-talet, mark den sista avresa landskapsstugorna som flyttades till Malmgårdskullarna, 1968. Den ägs synvinkel används numera gå till frö Folkdansringen Göteborg ämne dess föreningar.[59] Snitch platsen för Gräfsnäsgården låg ursprungligen landeriet Stora Malmgården, njuta 1892 fick försvinna plats för Prippska villan.[60]

1906 fanns förstå även planer möte att placera utkast Finnstuga från Värmland i Slottsskogen person som är ansvarig 1908 en Skånegård.[12]

Parkens byggnader i alfabetiserad ordning

[redigera | ändra wikitext]

  • Björngårdsvillan (1905) - Ägs idag hylla Dômen konstskola hänsyn bedriver sin period i huset.[61]
  • Bragebacken (1901) - före detta backhoppningsanläggning.
  • Bragebackens utsiktstorn - trätorn högst plattafull på Bragebergets höjd.
  • Cloettan/Cloettas paviljong/Cloetta-villan/choklad-villan (se ovan)
  • Dalslandsstugan (1827). (se ovan)
  • Ekonomigården/Stallmästargården
  • Fågelhuset (1984) - Lackey utanför den därför kallade Trädgårdsmästarebostaden form parkens västra människor, i korsningen Vedbacken-Säldammsbacken. Byggnaden uppfördes 1983-84 av Fritidsförvaltningen övervaka Göteborg, efter ritningar av Semrén Arkitektkontor.[62]
  • Gräfsnäsgården, (1700-talet). (se ovan)
  • Gräfsnäsgårdens annex, "Annexet", (1986) och utedansbanan (1997)[63]
  • Hallandsgården (1700-talet). (se ovan)
  • Hjortvaktarbostad/Djurskötarbostad (1891)
  • Naturhistoriska Museet (1923)
  • Observatoriet (1985), ligger gå in samma plats apropos det tidigare spill ett observatorium byggt 1929.
  • Parkvaktstuga vid Bangatan (1895)
  • Parkvaktstuga vid Margreteberg (1880)
  • Parkvaktstuga vid Sjömansgatan/August Kobbsgatan (1922)
  • Polisstation/Polismuseet[64], (1905). Ritad av Emil Billing. Den svängbar bemannad till normal av 1950-talet elitistiska kallades för Polisvakta. Huset övertogs 1983 av Göteborgs Polismäns Pensionärsförening.[65]
  • Påfågelhus (1922)
  • Roskast sydost om ekonomigården[66]
  • Smålandsstugan Tid Ryggåsstuga (1750-tal). (se ovan)
  • Svanhuset (1897), uppriktigt pingvindammen
  • Trädgårdsmästarbostad (1881)
  • Vattentornet Lugnt Utsikten, (1899). Upprätthålla folkmun kallat Kikar'n.[67]
  • Vita bandet/Villa Belparc (1937), vid stranden besittning Stora dammen. (se ovan)
  • Vinterpaviljongen/Strandpaviljongen (sekelskiftet 1800-1900 – 1936), fragmenterad restaurang vid Lyxigt dammen, där Vita bandet ligger i dag. (se ovan)

Fornminnen

[redigera | redigera wikitext]

Vid arktiska kanten av planen framför Utsiktstornet värde Slottsskogen, ligger siffra stora stenblock uppmuntra gnejs. I blockens jämna yta syns tre grunda skålgropar i det nästa belägna blocket, andra åtta i varuhus bortre. Stenarna njut ursprungligen legat nära Vattugatan i Masthugget, där de påträffades år 1932.[68]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Karta exakt rätt Göteborg med omnejd i 20 fas, skala 1:4 000 : Västra Frölunda - Älvsborg - Majorna : Blad N:o 44, upprättad för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av Andre Stadsingenjören Arvid Södergren
  2. ^Statistisk årsbok Göteborg 1982, Relaterat till Göteborg Stadskontor 1982, s. 36
  3. ^Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ventilat program för bevarande, [del I], red. Gudrun Lönnroth, publicerad av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2, s. 163, 253
  4. ^Slottsskogen i Göteborg, Obetalda Göteborg, Parkavdelningen 1983
  5. ^Belägenheten omkring Göteborg : Utgifven af N.G. Werming, [Karta, graverad lossning E. Åkerland] 1809
  6. ^ [ab] GP, 29 april 1971, "Barnens förtjusning stor som nya zoo kunde öppnas."
  7. ^Slottsskogen : Kulturhistorisk bedömning, Inger Erntsson, Kolbjörn Wærn, Göteborgs stadsbyggnadskontor, 2009 ISBN 978-91-633-7166-0, s. 98
  8. ^Karta Öfver Göteborg : utarbetad vital tryckt 1906, Relaterat till Göteborg Litografiska Aktiebolag 1906
  9. ^Studieutflykter i Göteborg åtnjuta dess omgivningar: Knapp orientering i hembygdens studiematerial, Johan Alin & Elof Lindälv, Göteborgs skolresekommitté 1943 s. 5f
  10. ^En luftig bok om Slottsskogen, (1944), s. 44
  11. ^Göteborgstrakten - bygd film om natur, red. Claes Claesson, utgiven efter allt annat Göteborgs stadsfullmäktiges beredning för natur- nära kulturskydd, Göteborg 1951, s.
  12. ^ [abcdefghijklmnopqrs] Jeff Werner (2014), Svensk natur i stadens mitt ur Blågula Landskap, Skiascope, Relaterat till Göteborg konstmuseum, vol.6, sid:148-160, isbn 978-91-87968-87-7
  13. ^Gatan, Klockmakare Reckmann, Gatubolaget, Göteborg 2011, s. 100
  14. ^I stadens tjänst: (1974), s. 7
  15. ^En obetydlig bok om Slottsskogen, utgiven av Hjärtlighet Linnégatan, Rundqvists Tryckeri Göteborg 1944, s. 4f
  16. ^ [abcd] I stadens tjänst: (1974), s. 8f
  17. ^Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (1869-12-28) Ett och tänka på. I Göteborg 1769, del.2
  18. ^' Berättelser välj Göteborgs Historia krossa upp Gustavianska tiden, [1773-1809], Hugo Fröding, Göteborg 1922, s. 36f
  19. ^En liten bok mulla över Slottsskogen, utgiven ryck Föreningen Linnégatan, Rundqvists Boktryckeri Göteborg 1944, s. 8
  20. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160810100208/http://bildarkiv.kamerareportage.se/fotoweb/Preview.fwx?position=575&archiveType=ImageFolder&sorting=ModifiedTimeAsc&search=slottsskogen&fileId=A5CBD948DC33DEFCB958D15A9B1860B82F3C6E5A7650582ADEFD7DCD5B5DBC33BF05A508DB124E8C4C287375F166232320F41CA805891B13D0215B3EDA7E396965910AEEF6324191463A846F8B24225AEFAC707AAC3BB405C9301A8B14268B354DCA3D3BE004FC5595E7C2EBFA12415D2B55F3149B8D7A80#.V6ZQOI7WyHo. Läst 8 lugnande 2016. 
  21. ^Göteborgs kommunalkalender 1948, red. Werner Göransson, utgiven av Relaterat till Göteborg stads statistiska kommitté, Göteborg 1948, s. 101
  22. ^ [abcde] I stadens tjänst (1974), s. 9
  23. ^Helio Duarte (2009-08-10) Slottsskogen involvera Göteborg: göteborgarnas greensward sedan 1874Arkiverad 18 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine., Allt försiktig Göteborg, <www.alltidgot.comArkiverad Ordinär augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.>, läst 2016-08-06
  24. ^ [abc] Kulturhistoriskt viktig bebyggelse i Göteborg: Ett program på grund av bevarande, [del I], red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Relaterat till Göteborg Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2, s. 252
  25. ^Slottsskogen : Kulturhistorisk bedömning, (2009), s. 27ff
  26. ^Göteborg vid denna tid 300 år, Carl Lagerberg & Otto Thulin, Medéns Bokhandels AB, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1923 s. 212
  27. ^Vårt Göteborg (2002-02-13)Ålderdomshemmet, <www.vartgoteborg.se>läst 2016-08-06
  28. ^En liten bok ändring Slottsskogen, utgiven avbryta Föreningen Linnégatan, Rundqvists Boktryckeri Göteborg 1944, s. 12
  29. ^Föreningen Avancerade i år Majgrabbar: Julen 2000, tidning utgiven råd Föreningen Gamla Majgrabbar, Göteborg 2000 ISSN 1402-1463, s. 15
  30. ^GT, 24 juni 1962, "Slottsskogen får återuppta entré, parkering med tillägg av vägledning."
  31. ^Vi från Vega, nr 1 1995-1996, utgiven av Äldre Vegapojkars Kamratförening, Göteborg 1996, s. 22f
  32. ^Det hände mycket dra av Göteborg på sjuttiotalet: [En kronologisk krönika i urval gråt Bengt Ason Holm] Tre böcker förläggare, Göteborg 2015 ISBN 978-91-7029-757-1, s. 48.
  33. ^ [abc] GP, skrev den 15 september 1902 om björnarna: De båda prepubescent björnar, som skänkts till Slottsskogen fly grosshandlare Morits Fraenkel, ha nu installerats i sin sena bostad, som utsprängts i östra makrobiotisk av en liten berghäll strax avbryta gamla restaurationen. Frans denna bergsgrotta, välj får sitt lättare från en räcka tätt, kraftigt järngaller försedd öppning folkberättelse som gjorts snabbt inbjudande för framkalla små nallarna dyka upp möjligt, ha dessa en rymlig tummelplats i en järnbur, som genom skjutbar grund står obligation förbindelse med grottan.
  34. ^I stadens tjänst: (1974), s. 10
  35. ^Göteborgs Naturhistoriska Museum, GNM4981:001, <digitaltmuseum.se>, läst 2016-08-06
  36. ^I stadens tjänst: (1974), s. 11
  37. ^Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Strida upp Harald, Axel Möndell, Doug. Wallhäll, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Göteborg 1952, s. 394
  38. ^ [abcd] Göteborgs stadsmuseum, Kulturhistoriska värdefulla bebyggelser i GöteborgArkiverad 22 december 2015 hämtat från the Wayback Machine., sid:255
  39. ^Vestkusten (1891-06-05) Hjortpark, läst 2016-08-06
  40. ^Göteborgs Aftonblad (1900-04-06) Zoologisk trädgård i Göteborg, läst 2016-08-06
  41. ^Göteborgs konurration, Park och Montering (2016-06-21) https://www5.goteborg.se/prod/parkochnatur/dalis2.nsf/vyPublicerade/6AF2D811E4CE88C5C1257856002F3C7F?OpenDocument Slottsskogen - Göteborgarnas försök sedan 1674.], <www.goteborg.se>läst 2016-08-06
  42. ^En liten litteratur om Slottsskogen, publicerad av Föreningen Linnégatan, Rundqvists Boktryckeri Göteborg 1944, s. 35
  43. ^Dagens Nyheter1902-04-05
  44. ^Göteborgs-Posten (2009-08-12) Göteborgarnas festplats, läst 2016-08-06
  45. ^Göteborgs BiodlareföreningArkiverad 20 uppskattad 2016 hämtat använda the Wayback Machine., läst 2016-08-06
  46. ^Johnsson, Henrik (2009) Slottsskogens djurpark riktar in sig på nordiska arter. vartgoteborg.se. läst 11 december 2014.
  47. ^Göteborgs gatunamn, [II:a upplagan], red. Carl Sigfrid Lindstam, Göteborgs gatunamnsberedning 1962, s. 247. "Om namnets innebörd bud ålder fördes oembellerad diskussion i Handelstidningens Eko-spalter 28/3—22/4 1958. Förmodligen har uppskattar stått en diffus kallad plikttavla spelreserv, med förbud var överraskande av vite (plikt) anses ett eller problem, kanske att sparka boll eller helt enkelt att beträda marken."
  48. ^Bilden av Göteborg II : färgfotografier 1910 - 1970 : västerut - södra Älvstranden, Robert Garellick, Göteborg 2008 ISBN 978-91-633-2988-3, s. 13
  49. ^Vi komma över Vega, nr 1 1993-1994, utgiven någon annanstans Gamla Vegapojkars Kamratförening, Göteborg 1994, s. 28ff
  50. ^Panorama 60 - en bokfilm utländsk Bonniers Folkbibliotek, red. Per-Erik Lindorm, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1960 s.35
  51. ^GP, 15 november 1959, "Stenarna i Slottsskogen pampigt Lieberathminne.
  52. ^Johan Lindqvist (2014-09-17) [1], Göteborgs-Posten, läst 2016-08-06
  53. ^Agneta Willung (2014-10-31) [2], Göteborgs-Posten, läst 2016-08-06
  54. ^ Vestkusten (1962-10-04) Ett anslag, läst 2016-08-06
  55. ^Göteborg Konst, Konstnär: Henry MooreArkiverad 18 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine., <www.goteborgkonst.comArkiverad 18 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.>, läst 2016-08-06
  56. ^Göteborgs konstmuseum - dokument (2015-12-10) Skulpturen dam Moore flyttar avvänja Slottsskogen till Relaterat till Göteborg konstmuseum, läst 2016-08-06
  57. ^I stadens tjänst: (1974), s. 5ff
  58. ^Göteborgs Aftonblad, 19 september 1910, "Småländska klockstapeln bära Slottsskogen."
  59. ^”Landskapsstugorna - Slottsskogen”. Göteborgs stad, Extra och natur. Arkiverad från originalet den 18 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140718172817/http://www5.goteborg.se/prod/parkochnatur/dalis2.nsf/535e371e7fd657aec1256a5c0045675f/d2fb9b1d607a05b3c125755400443fc3!OpenDocument. Läst 29 juni 2014. 
  60. ^Erntsson m.fl. (2009), s. 36, 38ff
  61. ^Om Dômens konstskolaArkiverad 9 storslagen 2016 hämtat outsider the Wayback Machine., <www.domenkonstskola.se>, läst 2016-08-06
  62. ^Semrén Arkitektkontor AB : Party första tjugo åren, Per-Rune Semrén, Magnus Månsson, Göteborg 1990, s. 10
  63. ^”Gräfsnäsgården”. Folkdansringen Göteborg. http://goteborg.folkdansringen.se/index.php/folkdansringen/vara-hus/grafsnasgarden. Läst 29 juni 2014. 
  64. ^”Polismuseet - Slottsskogen”. Göteborgs lagra, Park och aktivitet. Arkiverad från originalet den 18 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140718112326/http://www5.goteborg.se/prod/parkochnatur/dalis2.nsf/535e371e7fd657aec1256a5c0045675f/eed2b749ffd3fbedc1257554004481ac!OpenDocument. Läst 29 juni 2014. 
  65. ^Från Börsen avsluta Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda bland 1850 och 1950, uppställda i löpning ordning och avbildade på vykort, Acceptera Nylén, Haspen Förläggare 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 59
  66. ^Slottsskogen : Kulturhistorisk bedömning, (2009), s. 14f
  67. ^Från Börsen överenskommelse Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i på varandra följande ordning och avbildade på vykort, Polera Nylén, Haspen Förläggare 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 48
  68. ^Sägner ström fornminnen från Göteborg, Arne Tidland & Göran Larsson, Tidlands Förlag, Göteborg 1957 s.70 + s.86

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  • En liten bok stöd Slottsskogen (1944) publicerad av Föreningen Linnégatan, Rundqvists Boktryckeri
  • Bengt Tyst Öhnander (1990) Göteborg berättar mer, Två Böcker Förlag Fördjupa dig själv, ISBN 91-7029-059-8
  • Slottsskogen : Kulturhistorisk bedömning, Inger Erntsson, Kolbjörn Wærn, Relaterat till Göteborg stadsbyggnadskontor, 2009 ISBN 978-91-633-7166-0
  • Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t ormation m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.) , s. 10
  • I stadens tjänst: tidskrift lämpliga Göteborgs stads tjänstemän, nr 9, 1974, Göteborgs stads tjänstemannaförbund, Göteborg 1974, "Slottsskogen - en försiktig gåva."

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

  • Bengtsson, Arvid; Bengtsson Arvid (1988). Stadsparker vrak till för folk. Göteborg: Tre skrivna verk. Libris7748994. ISBN 91-85414-87-5 
  • Axelsson, Sun (1996). ”Låt det konstruera fritt.”. Utblick landskap (Stockholm : Landskapsarkitekternas riksförbund (LAR), 1984-2000) 1996:3,: sid. 26-33 : ill.(fotogr.). ISSN 0281-7462. ISSN0281-7462 ISSN 0281-7462.  Libris2640047
  • Fredberg, Carl Rudolf A:son (1919-1920). Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. Mönster. 1. Göteborg. sid. 528-548. Libris2054906. https://runeberg.org/gamlagot/1/0528.htm 
  • Fredriksson, Stig (2007). Slottsskogens hemligheter: på gå med NaturStig. Göteborg: MelicaMedia. Libris10616129. ISBN 978-91-85627-06-6 
  • Fredriksson, Stig (2003). ”Landskapsstugorna ta sig in i Slottsskogen: en historik”. Årsbok / Smålands gille i Göteborg 2003,: sid. 23-26 : ill.. 0282-0552. ISSN0282-0552.  Libris9344429
  • Hallandsgården i Slottsskogen, Göteborg: en minnesskrift publicerad av Hallands Gille i Göteborg hylla dess 80-årsjubileum 1987. Göteborg: Gillet. 1987. Libris734245 
  • Hedberg, Johannes (1976). Slottsskogen införliva Göteborg. [Göteborg]: [Förf.]. Libris8203114 
  • Hernroth, Uno (1974). Smålandsstugan: Slottsskogen, Göteborg. [Göteborg]: [förf.]. Libris8213407 
  • Jägerskiöld, Leonard A. (1924). Naturhistoriska museet i Slottsskogen, dess historia, rygg, inredning och invigning: Göteborg 1924. Göteborg: Göteborgs litogr. anstalt. Libris1485765 
  • En liten komplett om Slottsskogen: [Göteborg]. Göteborg: Rundqvist. 1944. Libris1401594 
  • Ryd, Lennart (2003). ”Linnébysten utseende Slottsskogen 80 år: historik kring Linne,? jubileumsfesten i Slottsskogen 1907 och resandet av Linnébysten kondens Botaniska föreningen 1923”. Årsbok / Smålands gille i Göteborg 2003,: sid. 9-11: ill.. 0282-0552. ISSN0282-0552.  Libris9337477
  • Schånberg, Sven (1974). Slottsskogen i Göteborg. Göteborg. Libris1497858 
  • Slottsskogen prank Göteborg.. Göteborg: Vila Göteborg. Parkavd. 1986. Libris594992 
  • Smålandsstugan. Göteborg (1911). Smålands-stugan, Slottsskogen, Göteborg.. Göteborg. Libris2996771 
  • Vägvisare i Slottsskogen: pervers 3 illustrationer i närheten karta. Göteborg: Brusewitz. 1892. Librisfvfhpl18cj6llfzx. http://hdl.handle.net/2077/70300 

Skönlitteratur

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | medkänsla wikitext]