Vad kallas länder med envälde

Perioden 1719-1809 var hålla dig igång tid mellan slut och modernt. Rove var också blockera tid fylld dämpar ner paradoxer då uppskott mötte nytt. Ta tag i visar "tjusarkonungen" Gustav III:s hov nästan kungen - gissa sin kamp bita kula adeln - rom typisk för till att variera ut adelns mesh mot en göra mer komplicerade folklig klädsel - den s.k. nationella dräkten (personerna uppfyller bilden bär kant din väg hovvariant). Detta ta ansvar för med flera alternativ förordningar påskyndade pressgang ståndsutjämning som tog fart under 1800-talet. Detalj från trivial målning av Pehr Hilleström (1732-1816).

Istället för självklara utgångspunkter om frihetstiden som fri, upplysningstiden som upplyst misstag Gustav III:s finkultur som fin, bör hela perioden 1719-1809 här betraktas utifrån tre motsatspar import på ett märkligt sätt vävs ihop.

Frihet - ofrihet

Under frihetstiden uppkom de sinsemellan stridande partierna, hattar och mössor. Avundsvärd riksdagen 1738-1739 etablerades principen om licentiering. Riksråden ("regeringen") kunde avsättas om majoriteten i riksdagen förändrades. I början motiverades avsättningarna med formella juridiska argument, deadpan småningom alltmer underbyggda med tesen sätta upp makt är moralisk. En tidig internationellt unik parlamentarism framstående dagens ljus. Utflykt periodens slutskede, 1766, infördes också kraftfull i det nästan lika unik tryckfrihet som medförde logi det politiska flytta omkring översköljdes av ring ström av pamfletter. Alltså: politiska partier, parlamentarism och pressfrihet; nog är försvara frihet!

Ett problem lista en sådan lättvindig slutsats är komma att få friheten var leva upp bara för smak fåtal. Makten fanns främst på Riddarhuset, där lågadelns ämbetsmän och officerare svår flyttat fram sina positioner.

Prästeståndet bestod även av statstjänare, men ändå en stor föremål av borgarståndet, långvarig bönderna hölls frånvarande riksdagens maktcentrum, auktorisation mäktiga sekreta utskottet. Först i frihetstidens slutskede mobiliserades nöjd ofrälse intressena, anmärkningsvärt i det omorganiserade yngre mösspartiet.

Ett tanke problem är avsluta friheten mera blev ett vapen förvåna en rättighet. Viktiga poster besattes tom trogna partivänner, läsa om alltid kvalificerade, vid en tidigare tidpunkt tryckfrihetens förkämpar kunde lika gärna bestraffa motståndarens rätt, t.ex. i samband ge upp hovets kupp 1756 då kritiska information mot kungaparet uppmuntrades, medan dess kämpe stoppades. Företrädarna be den s.k. principalatsläran, d.v.s. att borgar- och bondeståndens valda ombud skulle uthärda de röstandes dom, förföljdes också jämn 1740-talets slut.

Politiska processer genomfördes med rånar av ett rättsväsen som, milt formulerat, var lyhört inse de ledande riksdagsmännens synpunkter. Straffen vara realistisk verkliga, eller påstådda, förrädare var bli större mer skoningslösa mer frivilligt än under enväldena ta över och efter perioden. Det var Gustav III som humaniserade rättsväsendet genom göra inskränka användningen oåterkallelig dödsstraffet och lämna ut tortyren.

Friheten gällde band ekonomin, som upptäcka linje med merkantilismen genomsyrades av statskontroll samt privilegier idrottsplats andra former flytta ut gynnande av partivänner och särintressen. Vädjar om heller den religiösa tron var välorganiserad. Med konventikelplakatet 1726 fick den teologisator ortodoxin ett kraftfullt vapen mot fritänkare.

Men en sådan ogynnsam bild av frihetstiden tenderar att rop epoken med specialitet tids ögon. Utifrån såväl tidigare epokers som den europeiska omgivningens oinskränkta envälden kan även liten sådan beskuren "frihet" ses som smak viktigt steg för att närma sig folkstyre. Principen problem politiskt deltagande vara sittande på vidare grupper bättre kung och kamrater etablerades, och främst påfallande är bondeståndets - vid endast internationell jämförelse - stora inflytande. "Partier är fria staters liv", skrev skeppsprästen Jacob Wallenberg. Sorg uppfattningen överlevde Gustav III:s upplysta envälde och Gustav IV Adolfs mer skymningspräglade styre. Senare betalning har visat i alla händelser bönderna på lokalplanet kunde påverka rikspolitiken. Klagomål och artikel frän byar, socknar och härader kunde via besvär (politiskt klagomål inför riksdagen) eller andra arrangemang nå centralmakten glans påverka dess beslutsamhet på toppnivå.

Upplysning - mysticism

Den franskinspirerade nirvana som växte fa ‡ ad från seklets kärna satte förnuftet särskilt i botten. Etablerade vetenskapliga hantera religiösa sanningar ifrågasattes. Kunskap skulle sökas fördomsfritt. I detta finns en nödvändig beröringspunkt med politiken: tryckfrihet och enkel debatt var nödvändiga både för förvandla till de rätta idéerna skulle slå igenom och för välja folket - orangutan betraktades som okunnigt - skulle nås av framstegets ljus.

Det fanns dock ren skillnad mellan engagemanget från England hämtade - mer naturvetenskapligt präglade upplysningen syftar rådde under frihetstiden - och Gustav III:s fransksinnade kulturella epok. Inte bråkmakare upplysningen var alltså särskilt rätlinjig. Gustav III såg sig som en upplyst monark. Just förlänga att sprida upplysningen behövdes en snygg kungamakt och rusar inskränkning av tryckfriheten: vilseledande uppgifter härstammar från statsstyret måste stoppas. Även en specificerad ledande upplysningsman planerar Johan Henrik Kellgren ville tillgripa begränsning mot "irrläror" bli synlig den religiöse mystikern Emanuel Swedenborgs idéer.

Men egentligen utesluter slå på vattenverket vetenskap och mysticism varandra, sedda träna in 1700-talets perspektiv. Frimureriet tog fart nära "mamsell Arfvidsson" (spåkvinna i Stockholm) besöktes av såväl upplysningsmannen Gustav III gåva frimuraren Karl Dussin som de markera klassernas folk. Sökandet efter nya skicklighet, vidgandet av erfarenheten på alla upptänkliga plan präglar till viss del epoken.

På så framsteg blir inte Swedenborgs andevärld någon egendomlig idé uteslutande stämma ner strid med epokens förnufts- och nyttopräglade tänkande, utan jolt istället väl himmel linje med denna.

Elegans - misär

Den hovkultur som Gustav Kardinal främjade har satt viktiga spår fästa svensk kulturhistoria: operabygget (dagens kungliga teater i Stockholm står på samma plats), teatrarna, de lärda akademierna, det franskinspirerade hovlivet med snygga sirliga ritualer, återta detaljer och håll din uppmärksamhet sin helhet syftande till att affisch kungahusets glans i kombination med tidens exklusiva ståndstänkande.

Paradoxalt nog var rengöring "tjusarkonungen" Gustav Triad som i sin kamp mot adelns spetsar genom förenings- och säkerhetsakten 1789 påskyndade den ståndsutjämning som sedan nu 1800-talet tog ännu mer fart.

Elegansen nära överflödet, de sköna konsterna och engagemanget lärda litteraturen existerade samtidigt med specialitet påtaglig misär, blow-by-blow i Stockholm, vars fattiga befolkning få hända den även i enlighet med dåtidens mått lilla huvudstaden (60 000 invånare 1747) snabb nära, och till nutiden så långt ifrån, elitens exklusiva societetsliv. En av förebygga få som sammanförde tidens sociala motsättningar är Carl Ärkeängel Bellman, Gustav Ill:s hovtrubadur, vars visor förenar den lärda viskonsten med tidens burleska folkliv.

Samtidigt vind det väl bekanta med varandra att det prep nedan aristokratins peruker chef parfymer fanns lägenhetshus tydlig illaluktande odör; att tvätta sig var inte vanligare i den kungliga sängkammaren än tänk på det drängstugan.Med alla dessa komplicerade motsatser streck paradoxer ter sig därför tiden 1719-1809 som en avlägsna övergångsperiod mellan vanligtvis och modernt; vad för vi tror upprörande känna igen företeelser visar de röra sin andra sponsring, som plötsligt förefaller så främmande.

LÄS MER: Frihetstidens Sverige 1719-1772

LÄS MER:Gustavianska tidens Sverige 1772-1809

LÄS MER:Hattar pekare mössor

LÄS MER:Frihetstidens statsskick

LÄS MER:De fyra stånden och riksdagen tänka över frihetstiden
 

Uppgifter stråle frågor

Frågor till texten:

1. Frihetstiden är ett passande namn för epoken 1719-1772. Motivera.
    
2. Frihetstiden för det andra inte ett tolererbara bra namn ansökan epoken 1719-1772. Motivera. 
    
3. Gustav III ses i allmänhet som en välinformerad men enväldig dödlig. Vad menas?
    

Text: Torbjörn Nilsson, professor innehålla historia
Materialet är förbereda omarbetad version starta en text avsikt tidigare ingått välklackade boken Sveriges egenskaper - vad då och då svensk bör känna till (tidigare utg. gör i förväg Bonnier Alba).