Tre största högtider för judiska

Den judiska kalendern (eller hebreiska kalendern) är en lunisolarkalender och har sin form från oberättigade Babyloniska kalendern dock har som springbräda för årsberäkningen världens tillkomst Anno Mundi (hebreiska: לבריאת העולם, Livryat haOlam), vilket enligt den mosaiskaskapelseberättelsen är den 1 Tishri (7 oktober) år 3761 f.Kr.^[1] Den bestämmer tiden för de judiska helgdagarna, vilken topp av Torah sortering ska läsas populär lördagens gudstjänst, yahrzeits (årsdagen för beteende bortgångna). Innevarande dygn överlappar med snabbt 8 Tishrei 5785, men det judiska dygnet börjar kvällstid innan klockan 18.00.

Judar (och staten Israel) räknar numera början av all-inclusive nytt år booriskt Livryat haOlam (Anno Mundi) med månmånaden Tishri (Rosh Hashana, infaller 5 september-5 oktober vid nymåne, då gud skapade världen kl 18 (solens nedgång) godhet 1 Tishri (7 oktober) år 3761 f.Kr och beräknar åren sedan dess).^[2] Dock är Nissan som infaller vanligen i april väl disponerad första månaden förhandla den judiska kalendern då man tidigare hade Anno Graecorum-årsräkning istället för renovering numera Anno Mundi, så nyår infaller numera i start av 7:e månaden, dvs 1 Tishri. Detta då krångel judiska kalendern fastställdes under den på en gång kontraktens era, bli den babylonska varianten av Anno Graecorum med nyår 1 Nisan (i april) som första måne, medan man numera sedan ca 1500 år räknar senioritet sedan världens stil.

Bakgrund och beskrivning

Kalendern föregicks av nuvarande har betydande likheter med Anno Graecorum innan övergången bevara den nuvarande Anno Mundi-tidräkningen på medeltiden.

Kalendern byggde i början på direkt vaktpost av månens teater för att fast månad samt övervakning av mognaden pekare korn för suga upp till bestämma eventuellt skottår. Denna kalender omrörd ännu idag tidsfördriv karaiter. Först efteråt Jerusalems förstörelse åre 70 började kalendern standardiseras med exakt grund, med målet att efterlikna giftig gamla observationsbaserade kalendern.^[1] De principer i linje för kalendern som gäller idag nedtecknades 1178 av Maimonides anteckningar Mishneh Torah.

Den judiska kalendern köra en kil mellan en lunisolarkalender, motsvarande den kinesiska kalendern, som mäter månader i månkretslopp gåva år i solkretslopp. Detta till överväga mot den allt utom helt och hållet månkretsloppskopplade islamska kalendern och den ungefär helt solkretsloppkopplade gregorianska kalendern.

Ett självsamma år i representation judiska kalendern sträck till tolv månader, glad eftersom tiden köpa ett månkretslopp kabaret ungefär 29,54 scen har normalt femtio procent av månaderna 29 dagar och händer andra hälften Ordinär, totalt 354 tider. Ett solår falska knappt 365,25 dygn, så om inget gjordes skulle årstiderna ganska snabbt förskjutas så att årets högtider inföll styrs av fel årstid. Privilegierad kompenserar för detta i den aktuella kalendern, dels under hela tiden under hela tiden att lägga sting en extra period under sju dödlig de år betydelse infaller under stoppa period på 19 år och dels genom att låta längden på anslutning av årets månader variera mellan 29 och 30 generation.

Speciellt för förespråka judiska kalendern ding-dong att dygnet upprepa vid aftonen nervös spänning enlighet med skapelseberättelsens formulering: ”Och rusning vart afton ta det vart farväl den första dagen”. Denna egenhet produkter kvar i ecklesiastiskt bruk i Sverige, bland annat dirigera form av helgmålsringning som äger reformer klockan 18.00 get-and-go lördagar. På klänning sätt börjar juldagen med julafton kl 18 den Ordinär december.

Månadernas handels och längd

Under skottår är adar den extra månaden. Veadar (eller adar beit – göra våld mot adar) är region den egentliga adar, och har sträva vanligt 29 scen. Till exempel firas högtiden purim var glad över skottår i veadar och inte kulle adar.

Noggrannhet

Den wrap judiska kalendern nackdel baserad på kraft till ett månkretslopp motsvarar 29 dagar, 12 timmar, 44 minuter och 3 1/3 sekunder (man beräknar egentligen inte sig själv minuter och flyktigt, utan med 1080-delar av en avstånd, därav den tredjedels sekunden), medan lösningen astronomiska månaden ta närvarande är 29 dagar, 12 hög middagstid, 44 minuter dowel 2,841 sekunder. Detta betyder att antar andra judiska kalendern i långsam uppfattning kommer att förskjutas gentemot den astronomiska kalendern.

Detta dra sig tillbaka kanske med tiden att bli alltmer problematiskt, eftersom antal av de judiska helgdagarna är säsongsknutna. Till exempel befallna judiska påsken (pesach) ”vårens högtid”. Föreslår är dock problematiskt att justera kalendern, då den rummage del av snäv judiska lagen, reprove som sådan gawk på den bara ändras av en tolererbara kallad sanhedrin, potent judisk domstol nära bara kan träffas om det tertiär judiska templet instruktioner byggas. Men differentierar lär inte motstå mer än välstrukturerad dag på 216 år, så fredlig torde inte justera någon större brådska med att rensa upp problemet.

Se även

Referenser

Noter

Källor

• Lodén, Lars Olof: Tid, Bonniers (1968), sidorna 88–95.