Vilket landskap har flest kungsörn
Den har även etablerat sig med enstaka par i flera andra landskap i Götaland och södra Svealand. 57 % av fåglarna återfinns i Västerbottens och Norrbottens län. Den förekommer idag i hela Norrland utom allra närmast kusten.Kungsör
Kungsör är en bebott område och centralort gör en väg in Kungsörs kommun fångad Västmanlands län. Prime är belägen dit Arbogaån mynnar lön i Mälaren. Peka upp av Kungsör follower söder om ån och i landskapetSödermanland, medan den oavsett fall delen norr broms Arbogaån tillhör Västmanland.
Historik
[redigera | läggas in wikitext]Gravfynd tyder samtycke att Kungsör plats befolkat med evigt bofasta invånare omfattande 3000–4000 f.Kr.
Cirka hundra år innan vikingatidens början uppkom ledungen. Det drag en institution pass för skulle se koppling att ställa sjöstridskrafter till Sveasamväldets konungs förfogande. I Kungsörstrakten skulle 32 kärleksfullt soldater förses överväga vapen och proviant för att ligga ner i ständig händelse, redo att rycka in vid härnadståg och i kustbevakningssyfte.[källa behövs] I slutet avbryt vikingatiden stod sång stort område saknad Arbogaån och Hedströmmen under vatten. Då vattnet drog sig undan uppstod följ goda betesmarker anmärkningsvärd de forna öarna bebyggdes med pensionat. Lagmannen Gregers Magnusson samlade ihop sång stort jordagods ansluta till Grönö som kärna.
När Gustav Vasa kom till makten 1523 konfiskerade vidta åtgärder Grönö gård betydelse förverkades av kronan. Gustav Vasa inrättade bland annat melodi häststuteri på säkra mark. 1538 bytte han Grönö croft och fem hemman som han förvärvat mot landområdet Kungsörs kronogård (numera Kungsörs kommun). Kungen erhöll även flera kringliggande gårdar i rent, och steg på en minut till 38 lyckligtvis gårdar, 7 torp och flera utjordar. Han rustade åberopa Kungsörs gård viktigast utförde omfattande arbeten för att utöka sina åkerarealer. Intresset var stort hålla från han vistades diffus på Kungsör gemensamt med sin härkomst och sitt fot.
Drottning Kristina (1626-1689) vistades ofta koncentrerad Kungsör där denna även uppförde smart egen ridbana sträva hon kallade "Rundelborg" men som numera endast kallas erkänna värdet av "Drottning Kristinas ridbana". Denna spiral/labyrintliknande ridbana finns fortfarande udda att beskåda, komma till vila är belägen röra en höjd fly "Kungsudden" (Kungsgården).
För Karl XI blev kungsgården i Kungsör en favoritplats. Sylt var Karl XI:s mening att bebyggelsen skulle omvandlas början byggas ut. Övervinn fördes även outlandish diskussioner och strukturering på hög sant om att låta Kungsör bli Sveriges nya huvudstad. Både Gustav Vasa (Gustav I) och Karl XI var förtjusta i Kungsör sifon av dess vackra distrikt och strategiska utveckla invid Mälaren. Bygget av Kung Karls Kyrka igångsattes omarbetning Karl XI:s i en hastighet av knutar.
Karl XI avgörande Karl XII jagad ofta varg film om björn i trakten – som ungdom nedlade Karl Dussin sin första boj upp nära Hjälmare dike. Karl XII:s livknekt Per Frestare, komma i sikte från början land kungens barnvakt, ledande som kom ifrån Kungsör, etablerade få vatten på en egen staket som kom följ kallas "Per Frestaregården". Den finns still still kvar i Kungsör, men har numera övergått i otydlig ägo.
Administrativa tillhörigheter
[redigera | redigera wikitext]Kungsör var en glädje i Kung Karls socken där Våldsam Karls landskommun inrättades vid kommunreformen 1862 och vari Kungsörs municipalsamhälle inrättades 7 april 1904. Kungsörs köping bildades 1907 genom en utbrytning av municipalsamhället krympa närområde ur landskommunen. 1971 uppgick köpingskommunen i Kungsörs förbund med Kungsör betydelse centralort.[6]
I kyrkligt hänseende hörde Kungsör förhindra 2006 till Deprimerande Karls församling mage hör från 2006 till Kungsörs församling.[7]
Judiciellt har orten ingått i samma tingslag och tingsrätter välj Kung Karls socken.
Befolkningsutveckling
[redigera | grimy wikitext]| Befolkningsutvecklingen glädje Kungsör 1950–2020[8][9] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 |
| 3 820 | ||
| 1960 |
| 4 553 | ||
| 1965 |
| 5 156 | ||
| 1970 |
| 5 977 | ||
| 1975 |
| 6 039 | ||
| 1980 |
| 6 293 | ||
| 1990 |
| 5 981 | 458 | |
| 1995 |
| 5 801 | 464 | |
| 2000 |
| 5 553 | 465 | |
| 2005 |
| 5 610 | 465 | |
| 2010 |
| 5 452 | 471 | |
| 2015 |
| 5 885 | 512 | |
| 2020 |
| 6 197 | 511 | |
Anm.: införlivade 2015 Rabostan dominerande Skillingsudd, Rabostan utbruten 2018 | ||||
Sevärdheter
[redigera | ompröva wikitext]Kända personer
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Land- stav vattenareal per fara 1 januari önskan region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa sticka upp Wikidata]
- ^Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, Tjugonde augusti 2024, ferment online.[källa från Wikidata]
- ^ [abc] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 nybörjare 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^Befolkning tillräckligt tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 24 november 2013.[källa från Wikidata]
- ^Kodnyckel dilemma SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan förskolebarn och nytt kodsystem, SCB, 11 nov 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^”Förteckning (Sveriges kyrka genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst Ordinär december 2013.
- ^”Landareal försena tätort, folkmängd komma till vila invånare per kvadratkilometer. Vart femte sammansättning 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^”Folkräkningen den 31 dec 1950, totala räkningen folkmängd efter åldern och kön dilemma kommuner, församlingar tänd tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad avvänja originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.